Bostadslån beviljas idag mellan 80 till 95 procent av marknadsvärdet för en fastighet.
Bankerna kallar det för bottenlån. Om inte bottenlånet täcker behovet av att låna pengar till bostad återstår topplån eller ett banklån utan säkerhet.
När jag googlar på bottenlån och topplån är förvirringen total. De flesta tycks mena på fullt allvar att topplån är ett lån utan säkerhet. Det är helt felaktigt.
Så här ligger det till.
När du ansöker om bostadslån vill banken ha inteckningar som säkerhet för bostadslånet. En fastighet har oftast många pantbrev uttagna. Pantbrev är bevis för att det finns inteckningar upp till ett visst belopp.
Inteckningarna är daterade. Den äldsta inteckningen har företräde framför nya inteckningar. Anledningen till att det finns många inteckningar i en och samma fastighet är att fastighetspriserna ständigt stiger. Fastighetsägaren kan behöva låna mer pengar på fastigheten. Då behövs nya inteckningar. Vid försäljning av en fastighet är oftast priset mycket högre. Den nya ägaren behöver låna mer pengar än den tidigare. Den nya ägaren måste då ansöka om nya inteckningar.
Bankerna och inteckningar
Bankerna som lånar ut pengar behöver säkerhet för bostadslånet. Det får de genom inteckningarna. Inteckningar ger bankerna rättigheter. Om en privatperson går in konkurs ska normalt alla tillgångar säljas. Banker som har inteckningar som säkerhet för ett bostadslån kan motsätta sig tvångsförsäljning. Om banken anser att de inte skulle få tillbaka sina pengar genom en tvångsförsäljning behöver de inte gå med på kronofogdemyndigheten mäter ut fastighet.
Om banken inte får betalt kan banken kräva att fastigheten ska säljas. Pengar från försäljningen ska i första hand tillfalla banken. När banken fått betalt kan andra fordringsägare få dela på det som finns kvar. Oftast finns det inget kvar.
För att göra det enklare…
Det är vanligt att en och samma fastighet har många inteckningar. Om vi tar en fastighet som är byggd 1970 finns det förmodligen många inteckningar. Så här kan det se ut.
Inteckningar för bostadslån
3 maj 1970 inteckning 200.000 kr
5 juli 1975 inteckning 100.000 kr
5 december 1985 inteckning 300.000 kr
7 juli 1999 inteckning 200.000 kr
1 mars 2001 inteckning 200.000 kr.
Fastigheten i exemplet ovan har inteckningar på 1 miljonkronor. Vi antar att fastighetsägaren har ett bostadslån på 1 miljonkronor. Fastighetsägaren har fått bostadslån från två olika banker.
Götabanken har lånat ut 600.000 kr och Skånska banken 400.000 kr. Fastighetsägaren kan inte betala tillbaka bostadslånen. Fastigheten säljs på exekutivauktion för 800.000 kr, vem ska pengarna? De flesta skulle kanske hävda att bankerna får dela på pengarna. Eftersom båda bankerna har säkerhet för bostadslånen. Så enkelt är det inte. Den bank som har de äldsta inteckningar får betalt först.
För enkelhetens skull antar vi att Götabanken de äldsta inteckningar, de från 1970, 1975 och 1985. Det gör att Götabanken får sina 600.000 kr medan Skånska banken får nöja sig med 200.000 kr trots att de har säkerhet för bostadslånet med 400.000 kr. Det är detta som kallas förmånsrätt. Götabanken har bättre förmånsrätt än Skånska banken.
Bankerna har därför för enkelheten skull delat in bostadslån i två delar. Bottenlån och topplån. Bottenlån har bättre förmånsrätt än topplånet.
Det var vanligare för att det gick att få bostadslån från två eller fler banker. Idag ställer bankerna inte upp på detta. Får de låna ut till hela bostadslånet blir det inga pengar alls. Banker som erbjuds topplån nappar inte på detta.
Kontentan är att topplån är ett bostadslån med säkerhet i inteckningar, även om det idag är ovanligt.